F. d. ordföranden i föreningen:
Axel Nyman 1925- 1962
Helmer Svensson 1962-1988
Leif Hjalmarsson 1989-2002
Göran Håkansson 2002-2007
Reymond Olsson 2007- 2011
Leif Hjalmarsson 2011-2014
Mats Ekstrand 2015
Jörgen Ernstsson 2016
2017.—-.
Göran Håkansson tf 2018
Göran Håkansson 2019
Mats Ekstrand 2020-2023
Gunnel Sturesson 2024
Kassörer:
Albert Jönsson 1925-1982
Stig Rönn 1984-1987
Anna-Maritta Hjalmarsson 1987-2015
Ann-Sofi Johnsen 2016-2019
Helena Håkansson 2020
Christian Karlsson 2021-
Sekreterare:
Albert Jönsson 1925-1982
Anna-Lisa Svensson 1982-1989
Birgitta Sandberg-Hultman 1989-2006
Gunhild Johansson 2007-
1925 bildades den första biodlareföreningen i Göingebygden. Namnet blev Sibbhultsortens biodlareförening
1987 bytte föreningen namn till Göinge Biodlareförening. Föreningen har sitt säte i Östra Göinge kommun i nordöstra Skåne.
2003 Föreningen fick tillgång till ett område i Glimåkras utkant. Där ställdes en klubbstuga upp, och området inhägnades med nät och en grind med lås.
Bilden här under visar vårt gamla klubbhus (till vänster) som några duktiga bigubbar fixade till ett pris av 2 kartonger honung. Det fungerar mest som ett förråd, eftersom det sommaren 2007 byggdes ett nytt sommarhus av virke som skänkts av en medlem. Huset döptes sedan till Biåkra.
2009 sökte föreningen ett miljö-bidrag hos Region Skåne. Vi erhöll en summa pengar vilket räckte till att införskaffa 6 kompletta moderna bihus.
2020 kunde föreningen, tack vare sponsring från Sparbanken Göinge, köpa in en villavagn. Nu kunde vi för första gången slunga honung i föreningsbigården.
Vagnen målades om till grön under sommaren 2023 och sommaren efter fick den även en snygg skylt.
En tillbakablick.
1925 samlades några av biodling intresserade personer i Högsma för att bilda en lokalförening av SBR. Föreningen fick namnet Sibbhultsortens biodlareförening, som så småningom blev Hjärsåsortens biodlareförening och som numera heter Göinge biodlareförening.
Föreningens första styrelse.
Förste ordförande
Ordf och korrespondent Axel Nyman, Hylta . Sekreterare blev Albert Jönsson, 25 år, och han förblev föreningens sekreterare ända till sin död 56 år senare (1982)!
Övriga ledamoter : Tage Persson, Björkehill, Sibbhult, Truls Jeppsson, Högsma och Jöns Månsson, Gummarp. Suppleanter blev Emil Nilsson, Söndreäng, Hjärsås och Albert Jönsson, Hittarp.
Vid första mötet efter att föreningen bildats beslöts att göra samköp för att förbilliga inköpen. Man beslöt också uppmana medlemmarna att frångå bruket av halmkupa, som bibostäder, då de är rena pesthärden för spridande av bisjukdomar. En ramkupa tillverkas för utlottning bland medlemmarna så att dessa själva skulle kunna tillverka liknande.
Vid årsmötet 1927 omtalades att 8 av föreningens medlemmar deltagit i höstutställning i Kristianstad och 5 av dem fått pris för fin honung. 22 medlemmar hade fått 460 kg honung från 97 samhällen. Det diskuterades livligt om inköp av ett bisamhälle från avlägsen ort för att få in lite nytt blod i bigårdarna. På ett nästkommande möte konstaterades att den tillsatta kommittén inte uträttat någonting. På mötet fick föreningen löfte om att få köpa en svärm som härstammade från en drottning inköpt från annan ort. Svärmen skulle lottas ut och vinnaren förband sig att nästa år lämna ifrån sig en svärm från detta samhälle. I protokoll kan man under flera år följa hur dessa svärmar vandrat bland medlemmarna. Så småningom drabbades svärmen av yngelröta.
På årsmötet 1931 erbjuder sig P. Broberg i Hylta att för materialpris tillverka en uppstaplingskupa för utlottning och Albert Jönsson i Svinaberga lovade skänka en svärm. På årsmötet 1935 rapporterades att medlemmarna varit tröga med att lämna in sina rapporter.
På sommarmötet 1939 kunde medlemmarna från länsförbundet erhålla bidrottningar för 3 kr st.
På föreningens årsmöte 1944 började man skönja slutet på kriget och på nästa möte hade 17 medlemmar lämnat in honung för bedömning varav 7 erhållit hederspris för sin honung.
På årsmötet 1946 hade medlemsantalet vuxit till 51 st och honungsskörden var erbarmligt dålig – blott 3,5 kg per samhälle. Sockeråtgången hade varit 3 gånger så stor som skörden.
På nästa möte diskuterades olika birasers fel och förtjänster. Beslöts att styrelsen skulle propagera för övergång till denna ras inom föreningen. Ordföranden meddelade att han hade blanketter för inköp av medel (Zulfa) mot yngelröta.
På vårmötet 1950 tycks intresset för det gula biet svalnat och man beslöt ta hem 10 st mörka drottningar. Som vanligt diskuterades honungspriset och man menade att det var bättre att använda den svårsålda rapshonungen till drivfodring av bina, så att man kanske lättare skulle bli av med den riktiga honungen. Vid årsmötet samma höst rapporterade tillsynsmannen att förgiftning vid besprutning av raps drabbat 5 bigårdar i Hjärsås by med sammanlagt 54 samhällen. Av dessa hade 3 st blivit dödade, 25 st svårt skadade och 20 lindrigt skadade.
Vid sommarmötet den 12 juni meddelade Valter Svensson att hans bin vid rensningsflykten smutsat ned grannens tvätt. Han hade anlitat sin ansvarsförsäkring och grannen hade fått 75 kr i ersättning.
Helmer Svensson
Den 23 juni 1957 hölls ett gemensamt möte hos Knislingeföreningens ordf Helmer Svensson. Mötet var talrikt besökt av medlemmar från båda föreningarna. Mötet började med att värdfolket bjöd på kaffe, varefter värden demonstrerade bildandet av konstsvärmar med tillsättning av drottning. Sedan besågs hans ändamålsenliga bi-paviljong och drottningodling. På årsmötet 1961 diskuterades en sammanslagning av Hjärsåsortens biodlareförening med Knislinge dito. I november 1962 beslöts om en sammanslagning. Eftersom Hjärsåsortens biodlareförening förfogade över ett postgiro kom man överens om att bibehålla namnet Hjärsåsortens biodlareförbund även i fortsättningen.
Helmer Svensson, Knislinge valdes till ordf, Albert Jönsson, Svinaberga, Broby valdes till sekreterare och kassör. Övriga ledamoter var Nils Tannvik, Emmislöv, Hilding Persson, Knislinge samt Artur Johansson, Hjärsås. Suppleanter Nils Nilsson, Knislinge. Revisorer; Inga Henriksson, Knislinge och Alfo Norén, Sibbhult, suppleant Axel Nyman, Hjärsås.
På föreningens årsmöte 1972 rapporterade en medlem att han fått sina samhällen förgiftade vid besprutning av raps. Ordf berättade att han tillverkat en observationskupa med en ram och glas på båda sidorna. Den var placerad i skolans kryddträdgård i Knislinge, där eleverna under rasterna hade möjlighet att observera hur ett bisamhälle arbetar.
1987 bytte föreningen namn till Göinge Biodlareförening.
I vår bokhylla har vi hittat en gammal bi-bok ”Svensk Biodling” som Åke Hansson skrivit. Boken är tryckt 1952. I den boken finns bl a ett kapitel som heter Biodlare Berätta. Där finns bilder med text från många biodlare i vår trakt. Bilderna här ovan och under är hämtade från boken
Förste ordförande
Bilden här ovan visar Axel Nyman, sågverksägare, Hjärsås. Född 1886 i Hjärsås församling. Så här står det i boken tryckt år 1952 (citat:) ”N. har en bigård om 21 samhällen huvudsakligen nordiska bin. Han använder lågnormalramar, men har under många år använt Zanderramar, som han också funnit ha bra mått. N. har under ett 10-tal år även idkat vandringsbiskötsel med Hökön som mål. Medelskörden honung uppgår till ca 25 kg per samhälle. N. är sedan starten medlem i Hjärsåsortens biodlareförening och har även tillhört styrelsen under alla dessa år, de första 15 åren som ordförande. Om föreningen berättar N., att den bildades 1925 av 3 personer, som alltså voro de första medlemmarna, vilka tidigare tillhört Göingeföreningens verksamhetsområde. Den nya föreningen omfattade församlingarna Hjärsås, Knislinge, Emitslöv, Broby och Glimåkra. Av dessa ha senare Knislinge och Glimåkra brutits ut och bildat egna församlingar. Föreningens möten ha alltid varit talrikt besökta och där har bl a förekommit föredrag och kurser i praktisk biodling.
Sammanställningen gjord av Anna-Maritta Hjalmarsson.
